vill inte gå ner. Jag kämpar som en galning tycker jag. Men det händer inget. Har stått still på vågen 2 veckor nu. Så jag har mätt mig för att se om det har hänt något där. Det var en jobbarkompis som sa att det började synas nu så jag får lita på det. Det enda jag behöver bli bättre på är motionen. Försöker ligga på minst 10000 steg om dagen. Men jag behöver komma ut på längre promenader minst 2-3 gånger i veckan. Ska ta och skärpa mig. Får ta med mig Micke i morgon när farfar kommer hit och hälsar på. Vi kan behöva gå och prata lite *ler*

På fredag ska Robin gipsas om. Håller tummarna att vi kan göra nya avgjutningar till skenor.

Idag har jag tagit prover igen. Ska på återbesök till läkaren på måndag. Har varit feberfri bra länge nu. värken har också varit bra, men nu har mina handleder börjat göra ont igen. Sedan är högra skuldrar bort domnad och den kliar som attan. Får hoppas att det går över snart. Men det har väl att göra med att man bär Robin mycket just nu och han väger ju lite över 1kg mer nu när han är gipsad.

Med nya möjligheter och utmaningar. Men om det blir lika jobbigt att redigera videofilmen idag, då..då..då blir jag inte glad. Satt i 4 timmar i går kväll. Måste ju den färdig till nästa tisdag då vi ska visa den på jobbet.

Det är alltså jobb relaterat detta, annars hade jag slängt skiten för längesedan *s*

Om mitt beslut.. jag har fortfarande inte bestämt mig. Men vi har pratat, pratat och pratat lite till, många tårar har det varit. Micke är ledsen, jag är ledsen. Men för engångs skull är vi ledsna tillsammans. Kanske finns det hopp? Jag hoppas nog det om jag känner efter riktigt ordentligt. Det är bara att låta tiden gå och inte ge upp....

beslut har jag att ta nu. Mitt hjärta gör ont, det känns som om det ska gå i tusen bitar =( Men vad ska jag göra. Vet inte var jag ska vända mig längre.

Det beslut jag ska ta kommer att avgöra hur mitt framtida liv kommer att se ut. Jag vet vart det lutar, men har jag styrkan och kraften att genomföra det? Många frågor men inga svar. Detta är inget jag vill prata om, ni som läser och som jag pratar med i tex telefonen, jag vill inte prata om detta, ingen ide ni ens frågar om det. Ni kommer förr eller senare att få veta.

Ni kan bara hålla tummarna att beslutet blir det rätta för mig och min familj.

Gott med glass efter en lång operation.

Myspojken som är lite trött efter en lång dag.

Det stora och tunga gipset. Man ser även katetern han fick ha.

Mina barn är väl bara för roliga. Idag åt vi ris, kyckling och currysås till middag. Rasmus sa då: Jag vill inte äta så mycket currysås, det blir så currigt i magen då *asg* vad då göteborgshumor? Dags att flytta härifrån snart *s*

Idag när vi var på promenad så satt Robin i sin vagn och sjöng/skrek, Inget stoppar mig *s* Nej du Robin det finns nog inget som kan stoppa dig.

Han har nu komit på att han kan ta sig fram fast han sitter på golvet. Han hoppar/drar sig fram på rumpan, det går sakta men det går och i morgon går det nog jätte fort gissar jag *ler*

Då var man hemma efter sjukhus besök. Jobbigt men skönt att det är över för denna gången. Sövningen var otroligt jobbigt som vanligt. Han sövdes med mask då han hade somnat och sov middag :o) Han vaknde naturligtvis till när masken sattes på men jag tror inte att han hann fatta vad som hände. Mina tårar rann som vanligt. Tur Micke hann tillbaka så han kunde trösta mig. jag kommer alltid tycka det är jobbigt, för du vet aldrig hur det kommer att gå. En sjuksköterska sa att man aldrig skulle bli van heller.

Sedan gick det några timmar och så fick vi komma till uppvaket. Robin vaknade och sa snutte, det fick han sedan ville han ha saft, det fick han med. Efter det fick vi komma ner till avd. När fick han glass, sedan smörgås och saft. Mediciner och sedan yoghurt. Tror han var hungrig  *s*

 Robin sov rätt bra i natt och verkar inte ha speciellt ont. han är mest frustrerad över att vara gipsad på båda benen från höften och ner.

Tråkigt nog så gick inte op inte som vi hoppats. han hälben var för sammanväxta med leder och allt annat. Men de har rätat upp fötterna. Reslutatet får vi se om en vecka då vi ska byta gips och förhoppningsvis göra avgjutningar till nya skenor och fothylsor. Nu gäller det att kunna roa honom, han kan ju inte göra så mycket. sätter man ner honom på golvet så sitter han där. Sätter man honom i rullstolen så blir han sur och arg för att han inte når leksakerna på golvet *s* Blir nog bra tillslut.

Nu är det snart dags för barnen att sova lite.

Läkaren ringde idag strax efter att jag hade lämnat robin. Han ska opereras idag! så jag fick hämta honom igen. Nu åker vi.

Idag har vår sjukgymnast och arbetsterapuet varit här för inspektion. Alla trösklar ska bort och så ska badrummet fixas till. Ny dusch och nytt höj och sänkbart handfat. Sedan får vi väl se vad kommunen säger om detta. De kommer att komma på besök när de fått in ansökan. Ska bli spännande men samtidigt sorgligt att man måste göra det. Men så är livet ibland.. underlättar det för Robin så är det bra.

Robin är hemma med feber idag =( förhoppningsvis inget mer vi får väl se, han är hur pigg och glad som helst. Just nu sitter han på toaletten och tittar på Mamma mu *ler* I helgen har han varit ute och gått här hemma med sin rullator. Det var roligt och spännande, roligast var väl när grannarna kom fram och sa att han var duktig *ler*

Hade utvecklingssamtal idag om Robin och det var bara bra. Robin är social och har ett bra språk. Han är en kille som alla saknar när han är sjuk. Kändes skönt för mig att höra då jag alltid har oroat mig för att han ska bli utanför. Men han var väldigt popis *skönt*

Annars är livet ok just nu. Lite funderingar och tankar har jag, jag vet inte riktigt hur jag ska tackla dessa. men jag hoppas komma fram till det under den närmaste tiden.

Dags att börja andra delen av kvälls rutinerna nu.